Dans
Igår gick jag och dansade i tre timmar på kvällen tillsammans med en kompis från konfan.
Det var SKITKUL :D
Vi ska börja på det :)
Det är HipHop och Ragga :D
Jag har alltid älskat att dansa, och jag gick på dans förut, men sedan slutade jag för att jag inte gillade läraren.
Men nu ska jag börja igen och det kommer bli jävligt bra (y)
Gillar jag honom eller vad är det frågan om? :s
Igår var jag med Gunnar. Vi gick ut i skogen.
Jag vet inte varför, vi gör alltid en massa konstiga saker som ingen annan brukar göra. Vi har ingen normal relation om man säger så.
Fast jag vet ju vad han vill ha, och det vet ni med ;)
Men i alla fall, han ska alltid vara så jävla modig. Igår hände det en del mellan oss.
Fråga inte varför jag låter honom göra precis nästan vad han vill med mig, men..?
Igår kysste han mig på halsen, tog mig på brösten, gav mig rumpmassage (hahahaha, lång historia), fick STÅND :o, lät mig känna på hans grej utanpå byxorna, försökte kyssa mig på munnen typ 30 gånger haha, men jag vände bort huvet varje gång. Men som sagt är han inte precis feg eller generad, så han fortsatte ju bara.
Om jag inte hade gillat honom hade jag bett honom att dra åt helvete.
Men betyder det då att jag gillar gillar honom?
Det var skönt när han kysste mig på halsen ^^
Haha det är ju inte precis sånt vänner gör?
Vi har något mellan en vänskap och kärlek.
Vi kallar det för "fyrkant". Fråga INTE.
Men vad ska jag göra?
VAD FAN ska jag göra?
Jag vet inte vad jag vill!
Min bästa tjejkompis som vi kan kalla för Magda är lite svartsjuk på honom tror jag. Fast hon vill såklart inte erkänna det.
Gunnar är 96:a som jag berättat tidigare, men han beter sig VERKLIGEN inte som någon annan 96:a jag träffat. Han har inte ens fyllt 14 än :o
O-M-G
Jag är liksom 15?
Vi har diskuterat att han inte är byxmyndig än hahaha :D Jag brukar mobba honom för att han är 13.
Fast jag är oskuld, han med då, men i alla fall.
Haha, vettefan vad jag ska göra! Såhär kan det ju inte fortsätta?
Min bästa vän
Min själsfrände ni vet? Musik-killen som är kär i mig?
Jag älskar honom.
Fast inte på samma sätt som han älskar mig.
Han är nog min bästa vän. Faktiskt.
Han känner mig bättre än mina tjejkompisar på många sätt och vi kan prata om nästan allt.
Jag skulle aldrig våga berätta för min bästa tjejkompis att han är min bästa vän, för då skulle jag såra henne. Jag har liksom känt honom i en månad typ.
Eller egentligen snart ett år, men såhär intensivt i en månad.
Ibland tror jag att det bara är en tillfällighet, att vi snart kommer att glida isär.
Men just nu känns det som att det är han och jag. Vi. Oss.
På ett konstigt sätt.
Jag är inte kär... Nej.
Även om det är många som tror det.
Men jag behöver honom. Hårt.
Det jag är rädd för är att när han slutar vara kär i mig kanske han inte kommer vilja vara med mig mer.
Jag vill att han ska känna likadant för mig som jag känner för honom... Men det gör han inte. Han känner ju MER. Och det är så svårt att förklara, men... jag vill att vi ska ha varandra.
Ersättning ;)
Det blev det i alla fall, och väskan (som var från Friis&Co t.o.m) innehöll min systemkamera och ett splitter nytt teleobjektiv, min plånbok, iPod...
Massor av dyra saker.
Jag ska i alla fall få ersättning från Länsförsäkringen tack vare att vi har hemförsäkring.
Igår började jag ersätta sakerna :)
Jag får inte köpa andra saker än det som var i väskan.
Hittils har jag köpt en ny väska, en ny plånbok och beställt två par nya glasögon :D
Haha, smart att bli bestulen på glasögonen. Jag har nämligen så bra syn att jag klarar mig ute på stan och i skolan utan glasögon (eller inte när jag ska läsa på tavlan då, men annars, i vardagliga situationer) men jag har däremot så dålig syn att jag inte klarar mig helt utan dom såhär lång tid. När jag ska kolla på TV, spela cello/läsa noter, skriva av saker i skolan och sånt så behöver jag dom :)
TUR att jag hade reserv! :)
Nu ska jag fixa mig, see ya! :*
