STSC

Vi brukar ha lunch på konfan mellan 12:00 och 13:30, så jag gick hem och åt. Sedan gick jag tillbaka så att jag var där vid kanske kvart över ett.
På trappan till kyrkingången satt en kille i min konfagrupp som jag gillar. Vi har pratat och skrattat rätt många gånger nu faktiskt? :)
Jag sa hej, han sa tja.
Jag frågade om det var stängt till kyrkan och han sa att det var det. Då satte jag mig bredvid honom och vi började prata om lite allt möjligt!
Det var ingen annan där, och det var lite kul :)
Det blev inte pinsamt alls, jag är rätt bra på att komma på saker att snacka om. Jag älskar att prata med honom, för varje gång vi kollar på varandra börjar jag le sådär överdrivet mycket, och det bästa är att han också gör det! ;)
Eller jag tror det. Han brukar prata mer med mig än mina kompisar. Och han ler och skrattar ofta när vi är tillsammans (alltså inte tillsammans tillsammans).

Så vi får väl se hur detta utvecklas? :D

Jag klarade dagens utmaningar också! Haft en helt underbar skoldag faktiskt. Först var det talangjakt, sedan åt vi ute på skolgården, och sedan var det lek i parken, en ganska konstig lek faktiskt. Vår mentor hade skrivit små tipspromenadsfrågor som vi svarade på, men det var inga vanliga frågor, utan de handlade om oss i klassen. Jag var med i två av frågorna (Vem är punktligast? och Vem har störst ordförråd?). När alla hade svarat skulle vi testa om vi hade svarat rätt :)
Jag vann båda! Kul va?

Imorgon är det skolavslutning och det ska bli jättekul. Jag ska ta med min systemkamera och fotografera mig och mina kompisar (kommer bli så fina bilder att ha som minnen!)...
Jag ska ha på mig en vit, kort, axelbandslös sidenklänning och klackar.
Jag funderar på hur jag ska ha håret. Var och klippte mig för en vecka sedan, så nu är det lite kortare än jag var van vid. Egentligen vill jag locka det, eftersom jag plattar till vardags (man vill ju se lite annorlunda ut), men då kommer det ju att bli ännu kortare! Hmm... svårt val. Får väl kolla efter på Google, om inte ni har någon idé för hur man skulle kunna piffa till en frisyr som ser ut ungefär såhär:



Fast jag har brunt hår och lite tjockare.

Varsågod och kom med förslag! :)

En av mina läsare undrade vad det var för "fel på mig" tidigare idag. Det var inte så han eller hon uttryckte det, men jag visste inte hur jag skulle beskriva det, haha :)

Alltså: vad det är för "sjukdom" jag har.
Jag har ingen sjukdom, inget kroniskt. Jag har inte anorexia eller liknande som en del av er misstänker.
Egentligen vet vi inte vad jag har, jag har inte fått något diagnostiserat. Personligen skulle jag tippa på att jag har lite tonårsångest och har blivit stressad av alla krav i skolan. Inte bara i skolan, utan i mitt liv helt enkelt.
Jag vet vad som förväntas av mig och försöker väl leva upp till de förväntningarna. De flesta förväntningarna kommer från mig själv.

Så, hur påverkas jag?
Jag tror att jag mer eller mindre håller på att bli "frisk" från detta nu.
Det har hållit på i några veckor, men det var för exakt en vecka sedan som det bröt ut helt.
Jag har varit illamående och lite deprimerad. Jag som brukar vara så optimistisk blev helt plötsligt negativt inställd till nästan allt.
Sedan tror jag ju som sagt att jag fått lite magkatarr eller liknanade också. Försöker att äta milda saker och lite och ofta, och det funkar bra.
I stort sett mår jag bättre och bättre.

Så, nu vet ni :)

Just nu känner jag mig bara så jävla nöjd med mig själv!
Jag vet inte varför, inget speciellt, men ibland får jag bara en lycklig känsla av att jag är så fruktansvärt glad att jag är jag.

Det är ju inte alltid man känner så, särskilt inte i min ålder, men nu när jag tittar i spegeln ser jag en frisk, lite sliten, men ändå vacker kvinna.
Nej, inte kvinna. Inte flicka eller tjej heller.
Människa tror jag.

Jag menar kanske inte så fruktansvärt vacker på utsidan i sig. Men, klyshigt som det låter, skönheten kommer från insidan.
Det är fan sant. I alla fall för mig, har jag märkt.

Hur viktigt är utséendet för er?


Vackra - men ack så retuscherade - Jessica Alba

Jag har fått reda på att min snart 11-åriga tjejkusin har börjat svälta sig själv.
Jag tycker att det är för jävligt!
Hon hade tydligen blivit "inspirerad" av en pinnsmal populär tjej i sin klass, och ville väl bli likadan.
Hon har alltid haft lite problem med sånt. Ångest.
Men nu är det ett faktum, och det är ju hemskt att det ska behöva bli såhär!

Jag menar, hon är ju knappt tvåsiffrigt gammal??!!
Hon äter inte alls i skolan och här om dagen när hon försökte äta hemma, kräktes hon.
Hennes föräldrar blev ju förvånade, men det är ju inte så konstigt att det blir så när magen (eller kroppen över huvud taget) inte är van vid mat.

Det som är ännu läskigare är att hon redan var smal.
Och hon tycker att hon är tjock.

Det luktar anorexia här tycker jag.


Vad tror ni? Är det såhär hon vill ha det?

Min statistik skjuter verkligen i höjden ;)
Kul det. Kul för er att ni hittat hit!

Mamma ringde för en kvart sedan (eller nåt!) och sa att hon kommer hem en timme tidigare.
Vi skulle ta en promenad när hon kom hem och jag liksom "ojdå!". Hon bara "vad?". Jag bara "jag har inte klätt på mig."
Jag ljög inte. Nu sitter jag här i bh och trosor och ska försöka skynda mig lite. Fast jag kollar på MTV också.
HEHE.

Jag älskar att spela piano...

Idag lärde pappa mig en bit av en låt av Schumann, och den låten är så fruktansvärt speciell för mig.
Pappa var ju pianolärare förut, då gav han mig lektioner. Jag tröttnade, för jag orkade inte lära mig G-klav (F-klav kan jag redan eftersom jag spelat cello i 10 år), men nu har jag fått upp ögonen för pianospelandet igen!
Men den där låten...
Jag kan inte hitta den på YouTube :(
Skulle så gärna vilja visa den för de få som knappat sig in här.
Känslan när jag hör eller spelar den är unik. Jag tänker på glada minnen från min barndom och börjar grina av glädje, men samtidigt av saknad.
Det är svårt att förklara, men så är det...

Snart kommer mamma hem, då ska jag krama henne ♥

Jag håller på med headern till designen nu. Det går rätt bra faktiskt, men jag var tvungen att göra ett litet uppehåll, för jag började må dåligt igen (ska berätta senare varför jag mår dåligt).
Det ser i alla fall coolt ut! Det är en helkroppsbild på mig, fast bara silhuetten eftersom jag är anonym.
Så långt har jag kommit hittils. Och jag kommer nog inte att komma så mycket längre idag eftersom jag ska åka till pappa i helgen och inte ta med mig datorn. Det ska bli skönt att få vila lite...

Snart är det sommar. Eller det är redan sommar (det blev ju det i tisdags), men jag menar sommarlov.
Det blir nog både kul och jobbigt... faktiskt. Jag har aldrig varit den typen som hänger med kompisar och så på sommarlovet!
Jag brukar spendera tiden med min familj, vilket både är positivt och negativt. Man vill ju hinna med så mycket. Jag älskar min familj, men ibland känns det som att vi bokar in så mycket resor och saker vi ska göra så att man nästan glömmer bort att man har lov...