STSC

Igår var jag med C. Alltså INTE CK. Nu menar jag C, som är min själsfrände och som en bror för mig. Vi hade ju glidit isär en fet bit under de senaste veckorna. Innan jag träffade honom igår var senaste gången första advent. I vilket fall så är vi såna där vänner som kan träffas efter hur lång tid som helst och ta vid där vi slutade gången innan. Pinsam tystnad uppstår aldrig mellan oss. Vi är samma skrot och korn. Vi tillhör samma värld.
Han är den enda kompisen jag har som verkligen uppskattar musik lika mycket som jag, kanske till och med mer. Vi sjunger/spelar/spelar in saker jämt. Eller så ligger vi bara och pratar om djupa saker (misstolka inte). Jag kan säga allt till honom.
Det är som att ett hål jag hade inom mig nu har täppts igen. Jag har mist honom en gång - jag släpper honom inte igen. ♥